Hoppa till huvudinnehåll

Kan teater förstärka det friska hos patienter med psykos?

På bilden: Kaisu Bergh till vänster, Emma Lundenmark till höger
På Mottagning för nydebuterade psykossjukdomar inom Norra Stockholms psykiatri har patienterna under tre terminer fått möjlighet att delta i drama- och teaterövningar med syfte att synliggöra det friska och sätta fokus på individens egna styrkor. Vi har intervjuat Kaisu Bergh som är enhetschef på mottagningen om projektet som nu ska kartläggas i ett följeforskningsprojekt.

Kan du berätta lite om upplägget?
- Teatergruppen har träffats en gång per vecka en och en halv timme. Som mest har det varit 8-9 patienter i åldrarna 18-45 år och vi har arbetat med olika dramaövningar tillsammans med teaterpedagog Emma Lundenmark som leder projektet. I gruppen har också en sjuksköterska deltagit på precis samma villkor som patienterna. Efter varje tillfälle har vi haft en muntlig utvärdering, men också följt upp med en enkät för att få en samlad bild.

Hur har mottagandet blivit bland patienterna?
‑ De som har velat medverka har varit väldigt positiva. Många upplever att gruppen gett gemenskap, glädje och utlopp för känslor. Upplevelsen har varit att övningarna har hjälpt deltagarna att uttrycka sig i vardagliga livet. Att kunna se andras mod och känna sig modigare själv, och att också bli mer uppmärksam på andra, har bidragit till ett mer positivt sammanhang. De har känt sig gladare efter övningarna. Egentligen har vi inte fått någon negativ respons. Vi gjorde en föreställning i höstas och det var kul att anhöriga och personal fick vara med. Det blev verkligen en lyckad föreställning där många grät för att det var så fint att se dem på scen.

Hur har projektet fungerat under corona?
I våras flyttade vi upp i gympasalen för att kunna hålla avstånd och sedan har vi kunnat arbeta med hemuppgifter på distans till exempel i form av kollektiva dikter som Emma har läst upp. Gruppen har träffats ute eller haft telefon- och videokontakter när coronarestriktionerna har varit som strängast. 

Vad är din upplevelse av effekterna?
Teatern har bidragit till mycket glädje och gemenskap och sätter fokus på annat än sjukdomen. Deltagarna får plocka fram sin kreativa sida och jag tror inte att vi hade fått det inom ramen för övrig behandling. Jag tror det har stärkt patienterna på så sätt att de känner att de klarar av saker. Att få bekräftelse på texterna som de skriver har varit viktigt och en känsla av att lyckas.

Har det också påverkat er i personalen på något sätt?
Ja, det har det verkligen. Vi har också känt av glädjen som spridits och jag tror att vi har behövt tänka igenom våra fördomar och se att många patienter klarar mer än vad de tror. Jag upplever också att vi har fått en ökad förståelse för hur patienterna tänker. Det känns fint att personalen har varit med på samma villkor.

Har du något råd till andra som skulle vilja starta upp ett liknande projekt?
Jag skulle säga att det bara är att göra. Inte tänka för mycket. Jag tror att alla har behov av att uttrycka sig. Kanske passar teatern inte alla, men många. Traditionellt har vi få sätt att ha grupper där man inte behöver sitta och prata samt göra skrivuppgifter. I de sammanhangen behöver man kunna klara av att muntligen beskriva hur man har det och vilka mål man har. Det passar inte alla och det här är ett bra alternativ.

Nu kommer ett följeforskningsprojekt att starta. Har du några förhoppningar för det?
Vi ser fram emot att forskningen ska komma igång och hoppas kunna visa att det är ett bra komplement i behandlingen för de här patienterna. Det är ett relativt litet projekt, men någonstans behöver man börja. Det känns viktigt och har verkligen bidragit till verksamheten att få göra något helt annat och vara kreativ tillsammans med andra.

 
Fakta

Mer om projektet:

  • Projektet startade år 2018 genom medel från Projektstöd kultur och hälsa. Nu byggs projektet på med metodutveckling och följs upp med följeforskning.
  • Följeforskningen kommer att genomföras av forskare från Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Stockholms universitet.
  • Forskningsansvarig är universitetslektor Eva Hallgren.
Mål med forskningen är:
  • Att öka kunskapen om kultur som intervention i psykiatrisk vård.

  • Att drama/teaterövningar prövas att som ett komplement till övrig vård och behandling för att öka välbefinnande och minska själv-stigma hos personer med psykossjukdom.

  • Att en metod utformas för fortsatt implementering av drama/teaterövningar som kan spridas till fler psykosmottagningar i länet och landet.

  • Att inspirera till fortsatt forskning inom området kultur och hälsa.

Läs mer om projektet här
 

På bilden: Kaisu Bergh till vänster, Emma Lundenmark till höger